På hösten 2003 var det dags för nästa restresa, nu tillsammans med yngsta dottern och så min son. Vi fick tag på en billig till Rhodos och for iväg i september, så att jag och dottern kunde fira våra födelsedagar därnere.
Det började bra, för på flyget började Mattias bli sjuk och uppskattade inte sin första flygresa så mycket som jag hade trott. Väl när vi landat var kön till toa lång och bussen väntade och han var kissnödig, men fick hålla sig. Och ve och fasa bussen tog minst en timme innan vi kom fram till hotellet, men han klarade det trots att jag såg att han var väldigt blek om nosen.
Hotellet var ett riktigt B-klassens hotell, som man kan få när man tar en restresa, i en avlägsen stad som heter Afantou. Rummet var litet (och betänk att det var en extrasäng insatt), frukosten inte värt namnet eller de 40 kronorna och så fanns det ingen pool. Men som tur var fanns det på hotellet jämte som v fick vi använda, till sonens och även vår glädje för det var ca 35 gr varmt.
Mattias var fortsatt sjuk några dagar till, hade halsfluss, men jag avvaktade med läkare (efter rådfrågning med svenskt sjukhus pga hans penicillinallergi) och det gick över av sig själv till slut. Han orkade dock hänga med det lilla tåget som gick ner till stranden och där badade vi i ett så glasklart vatten att man knappt kunde tro det var sant.
Maten var, som i Grekland alltid, underbart god och vi åt oss mätta på sovlaki, moussaka, tzatziki och något som heter gyros (kebabliknande men godare än hos oss). En dag tog vi bussen till Rhodos stad, och vi stod hela vägen som tog en timme och var fullständigt skräckslagna för de kör som dårar här, även busschaffören. Staden var fin och gammal men fullt av folk. Vi strosade runt bland alla butiker i gamla staden och tog oss också en titt på hamnen och stället där Kolossen på Rhodos tros ha stått.
Vi gjorde också ett besök på det stora Vattenlandet, men det kostade skjortan att gå in här så vi valde att gå ner till stranden istället, för att sedan ta taxi tillbaks de 2 milen till vår "hemstad".
Afantou är ingen direkt turiststad, och här fanns inte mycket att göra. Men människorna var trevliga, maten god, solen sken (över 34 gr varje dag under veckan) och vattnet var skönt så varför klaga.
Jag kommer inte åka tillbaka till Rhodos, alltför mycket turister och så saknade historia, men ön är vacker, grekerna håller den väldigt ren och städad (jämfört med Spanien) så jag kan rekommendera den om man vill ha bara en solsemester med god mat och dryck. Men jag vill ha äventyr och upplevelse så jag drar vidare någon annanstans, fast grekiska övärlden ska jag absolut tillbaka till men då båtluffandes och på andra mindre turistiska öar.
fredag 18 januari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hur du lyckades vara p� Rhodos utan att m�rka att �n �r full av historia, �r f�r mig en g�ta. Gamla stan, hamnen, Lindos, massor av byar �r fulla av historia.
Och naturligtvis �r Rhodos stad full av turister under turists�song, om du hade anstr�ngt dig en aning och tagit dig s�derut fr�n Afandou hade du funnit m�nga str�nder d�r du kunnat vara alldeles ensam, n�r du inte vet/tar reda p� n�got ska du inte heller kritisera, fy
Skicka en kommentar